STAMMIS I ALLA VÄDER - Bockholmengruppen

Programledaren Pär Lernström är mångårig stamgäst på Bockholmen hav & restaurang. Här hade han sin 35-årsfest, hans nioåriga dotter vet exakt vilket bord som har flest soltimmar och när det finns sill på menyn så är beställningen given. Så, vem bryr sig om lite sommarregn?

Vattnet piskar Pär Lernström i ansiktet, men han är lika glad ändå. Det är i början av juni och den folkkäre programledaren vet vad som snart komma skall: tre veckors inspelning av Kockarnas kamp på Österlen i Skåne, tävlingsprogrammet där Sveriges bästa kockar stångas i matlagningstävlingar som att stycka ett lamm, skiva rättika med förbundna ögon och slå riktigt vassa såser på kortast tid. Långköraren lockar numera en miljon tittare och inspelningen är, enligt Lernström, alltid en av årets höjdpunkter.

– Bara att vara på Österlen den här tiden på året är ju otroligt – det blir kontemplativt, lugnt och avstressat, trots att det är en tv-inspelning. Sen är det också fantastisk mat! Cateringen görs av en kvinna som heter Marie-Louise som driver ett lokalt företag i Skåne. De hade hand om David Finchers inspelning av The girl with the dragon tattoo, och de sköter cateringen till alla Wallanderpro- duktioner. Sen äter vi ju upp nästan all mat som är med

i tävlingarna också. Om den inte har blivit nedblodad, förstås. Men dagen efter att vi har hackat rättika med förbundna ögon blir det rättikasallad till kycklingfilén. Vi befinner oss på Bockholmen Hav & Restaurang, en av Lernströms favoritkrogar i Stockholm, som både har renoverats invändigt samt blivit en oas av nya soldäck, boulebanor och prunkande grönska att njuta av till sommaren utvändigt. Under flera år bodde han med sin familj i Stocksundstorp, fem minuters promenad från Bockholmen.

– Jag var nog här två-tre gånger i veckan. Jag minns en fin Håkan Hellströmsdoftande sommarkväll när jag cyklade ner med en kompis för att ta en öl men hela stället var abonnerat för bröllop. Men då fick vi sätta oss lite avsides och ta en öl ändå, såna saker uppskattar man så klart oerhört. Sen hade jag ju min egen 35-årsfest här. Oj, det var en blöt kväll.

Berätta!

– Vi åkte träbåt från Nybrokajen ut hit med alla kompisar, solen strålade och vi drack champagne. Ingen visste vad vi skulle göra så det blev en överraskning för alla när vi kom fram. Sen åt vi en otrolig middag nere på bryggan, säkert 50 personer. Jag hade råkat välja en riktigt alkoholstark öl som serverades till maten så många blev i väldigt fin form, milt sagt. När vi var klara här på Bock- holmen så promenerade sällskapet hem till oss och fortsatte festa hela natten. Det var riktigt pissväder hela den sommaren, men det var en fantastisk helg i augusti, och den lyckades vi pricka. Kanske mitt finaste minne härifrån.

Din dotter bibbi har ett eget favoritbord också?

– Ja, hon vet vid vilket bord på terrassen man kunde få flest soltimmar så hon brukade bara gå rakt förbi hovmästaren och sätta sig där. Nu har de byggt flera soldäck här, men då var sweetspoten ett bord längst till höger, sett från huset.

Vad har du ätit mest här?

– Sill med potatis, skirat smör och hackat ägg. Finns det sill så beställer jag det alltid, var jag än är. Det är såna som jag som är anledningen till att det över huvud taget existerar sill på hotellfrukostar… Men det är ju helt värdelöst, för det finns inget som fuckar upp tarmfloran och andedräkten resten av dagen som sill.

Vad mer brukar du beställa när du äter ute?

– Jag är jättesvag för förrätter generellt. Toast skagen, löjrom, sill som sagt… Så det är inte ovanligt att jag beställer dubbla förrätter. Men eftersom jag inte har ätit kött på fyra år så blir det ju mycket fisk också.

Vad behövs för att du ska bli stammis?

– 25 procents rabatt och gratis väntöl… Nejdå, jag skojar. Ambience och härlig personal, det går inte att komma ifrån att det är viktigt. Maten är inte oviktig, men den är sekundär. På Sturehof, Bockholmen och Babette känner jag mig hemma, där är jag tjenis med personalen och vågar gå in och bara beställa dryck utan att skämmas. Det brukar vara en bra måttstock.

Gillar du att laga mat själv, det ser ut så i kockarnas kamp?

– Ja, absolut, men just där blir jag alltid sjukt nervös eftersom det står ett gäng proffskockar bredvid och tittar på. Med matlagning ska man antingen stå hela dagen med grytor som puttrar, eller så ska det gå supersnabbt! Hemma gör jag helst någon form av pasta, vegetarisk eller kanske med skaldjur.

Hur mycket prestige är det bland kockarna i programmet?

– Mycket. Vi har haft med 72 kockar genom åren. Och det har blivit mer och mer prestige. När vi började var Årets kock Sveriges största kocktävling, men många av kockarna säger att det är Kockarnas kamp som man pratar om nu, och det är ju kul! Sen hade vi otrolig tur med dramatiken de första säsongerna och det hjälpte såklart att göra programmet populärt. Leif Mannerström åkte ut på bearnaisesås i såsduellen mot Christian “Sillen” Hellberg… såna grejer kan man ju inte ens hitta på. Vår största rädsla när vi drog igång var nog att kockarna inte skulle ta tävlingen på tillräckligt stort allvar, men det tog tre sekunder in i den första vispa maräng-tävlingen, sen försvann den rädslan.

Är du en gourmet-ätare själv?

– Det är jättekul att gå till Franzén eller Noma, eller äta på Fäviken. Men jag ser det som att åka till sommarstugan eller åka på den där äventyrssemestern. Det ena är standard – som jag älskar – det andra är något man kanske gör en gång i livet. Det är också svårt rent ekonomiskt att vara stammis på Franzén…

Hur ofta äter du ute?

– Alldeles för ofta, två-tre middagar i veckan. Min fru Linda och jag går ut en gång i veckan och gör en barnfri aktivitet. Det kan vara bio, teater, träning eller någon utställning, men det har så klart blivit mycket middagar. Och det roliga är att varannan gång kanske man bara sitter och tjafsar, men då får det vara så. Bättre att man får det ur sig än att man tar med sig det hem.

Du leder idol, talang och kockarnas kamp, långkörare alla tre. vad drömmer du om att göra härnäst?

– Jag är generellt mer intresserad av människan än av showen, så jag skulle gärna vilja sitta ner och prata lite mer med folk. Inte en egen talkshow – för det är mer show än talk – men kanske ett svenskt Late Night-program. Om man bortser från när Kristian Luuk började så har det inte gjorts något i Sverige som riktigt har funkat, så det vore kul. Eller kanske en podd! Men jag har en tendens att starta en massa projekt varje år när jag är färdig med Idol som jag sen får ägna resten av året till att försöka släcka.

Nämn en restaurangupplevelse du aldrig glömmer?

– Jag var på Fäviken, och det råkade krocka med att Sverige mötte Italien i fotbolls-EM. Storbild är ju inte riktigt deras grej… Men de ordnade så otroligt fint så att vi kunde sitta i bastun och titta på matchen på en dator. Dagen började med en lång promenad i tysthet, sen fotboll med öl och korv, och efter matchen gick vi ner och åt Magnus Nilssons otroliga middag. Det var en fantastisk dag.

NAMN: Pär Lernström.

ÅLDER: 40 år.

FAMILJ: Frun linda och barnen bibbi och loa. aktuell: som programledare för idol, talang och kockarnas kamp.

ÅT TILL LUNCH: Helstekt rödtunga på ben med skirat smör, löjrom, färskpotatis, sparris och hollandaise.